På studentdagen för 3 veckor sedan satt jag och nostalgerade(uppfunnet ord av mig) mig tillbaka till min egna student för ett år sedan. Då jag vaknade upp dagen efter studenten och var fast besluten på att jag skulle jobba allt vad jag kunde och sedan slänga mig ut i världen till diverse olika turistmål eller jobba som volontär i sydafrika. Några veckor efter dessa tanker och drömmar tackade jag - ja till att börja studera på Universitetet under de tre närmsta åren. Upp i Norrland. 100 mil hemifrån. Inte riktigt åt samma håll som Afrika.
Idag, nästan ett år senare, ångrar jag mig inte alls. Tvärtom kan ha varit ett av mina bästa val trots att jag kände ett motstånd att klicka i JA på ansökan. Jag hade ju sökt denna utbildning pga. att jag ansåg den intressant så det enda som tog emot var förmodligen att det låg på pricken 97 mil från min trygga punkt i livet.
Nu sitter jag här på mitt första sommarlov av två möjliga och med ett helt år på Universitetet i bagaget och ett liv i magen rikare. Who would have knew? Långt ifrån min planering med ändå så välkommet. Tänk att 10 cm människa som nästintill är omärkbar i ens kropp kan ge lite lycka i en dyster vardag. Sex långa månader kvar i längtan, frustration, motgångar och medgångar. Men det är ju värt det. Ni kan ju tänka er vad det genomgående temat på denna blogg nyss ändrades till. Jag menar jag är 20 år, gravid och student på heltid, likamed intressant ämne. Och kom igen det måste ju finnas en miljon frågetecken i människors huvuden; hur tänker hon? hur ser ekonomin ut? vet hon hur stort ansvar det är? hur ska det gå med skolan? och så vidare. Ta det bara piano, allt(nästan) är löst eller har en plan under kontroll.
Som blivande mamma så har jag såklart googlat runt, vilket är typ det värsta man kan göra har jag insett, på diverse olika forum där det diskuteras alltså från ekonomi till barnuppfostran. Ett slående ämne som ALLTID dyker upp är det här med att det ska vara synd om de barn som föds i december... Det är i regel alltid någon som ställer frågan till en blivande decembermamma, "Sprack planeringen?" eller "Jaha, oplanerat alltså?" VAD I H...? Så det finns någon oskriven regel att alla decemberbarn är oplanerade eller felplanerade? Möjligtvis är inte december den mest optimala månaden att föda barn i men det betyder inte att det inte finns dom som faktiskt ser det som en fördel. Min lilla kotte kommer komma i december, möjligen början på januari om det vill sig, inte hänger jag läpp för de och ser det som ett misslyckande eller att mitt barn på något vis kommer bli olycklig pga detta.
födelsedag som födelsedag. God natt!
Du kommer bli en jättefin mamma Ida <3 Jag var 20 när våran Emma kom till världen, hur välkommen och efterlängtad som helst och vad jag vet har hon aldrig saknat något.. Det kommer gå hur bra som helst, låt dig inte sänkas utav folks elaka tungor utan gläds åt det fina du har <3 Önskar dig & magen en skön sommar! Kram
SvaraRadera