måndag 18 augusti 2014

End of summer

Hej hej och åter hej. Min bloggtorka har inte varit nådig kan jag säga. Har satt mig ett flertal gånger framför datorn men inte kommit på en enda mening att skriva och först NU har jag fått över bilder till datorn så inte ens en bild har jag kunnat bjuda på. Visst är jag rolig? not.

Ska väl försöka sammanfatta hela sommaren och allt runt omkring som hänt, t.ex att Melvin har gått från att vara en bebis till att ha blivit et barn*mammahjärtat värker*, i de kommande inläggen. Han både sitter, går(när man håller honom i händerna), kryper(egentligen ålar han...men det låter ju så konstigt att säga) och sist men INTE minst testar sina föräldrars tålamod så mycket det bara går under en dag. Visserligen så är det så himla kul att se honom växa och börja bilda en personlighet som syns, samtidigt som man ibland saknar den lilla grönsak som bara låg och gurglade och tittade med stora ögon(och kräktes och bajsade ner mamma och skrek om natten. Men sånt förtränger jag). Just nu, under denna utvecklingsfas, kan jag tycka att den bästa tiden var innan han lärde sig krypa. Det var mycket kånkande och bärande men han var nöjd i stort sett hela tiden. Tiden preciiiiiis innan han lärde sig krypa var ungefär som nu, ganska tröttsam men ändå roligt att se när han lyckas.




Om tre dagar är Melvin ÅTTA månader... Han har sex tänder, äter vanlig mat(ingen ersättning eller amning) och han har nyligen börjar sova hela nätter, vilket inte bara är skönt för oss utan även för honom själv då han blir mycket gladare och det går att hålla på rutiner mer. Han är oftast glad men väldigt försiktig och känslig när det gäller nya människor och ljud. Just nu är han FRUKTANSVÄRT mammig, inte på ett jättemysigt plan utan det är extremt, som om jag skulle dö så fort jag tar ett steg över tröskeln. Han tycker om att läsa böcker och bygga torn med klossar. Han testar gränser genom att kasta iväg saker, slåss och pilla på det han inte får pilla på. Säger man till honom så brukar det oftast gå fram till honom och han vänder om och hittar något annat. Men en handfull gånger kan han ignorera eller börja skrika om man tar honom därifrån. Jag och Daniel har varit noga med att få hans uppmärksamhet innan vi säger vad han inte får röra/göra/vara och jag tror att det går hem! 
 
Vissa tycker att det är för tidigt för att böja säga åt honom vad han får göra och inte göra men jag tror att han förstår mer än vi tror och om man tjatar nog många gånger om något, i vårt fall får han t.ex inte vara i badrummet eller städskrubben. Just nu ger detta en motsatt effekt, han älskar att bada och vill därför vara i badrummet där man badar, men vi har begränsat det till att man endast just badar där för det finns ingen anledning till att han ska vara där inne och röja annars. En dag kommer han, förhoppningsvis, inte bry sig om det rummet förrän han kan gå på toa eller tvätta händerna själv. Vi har alltså valt att försöka sätta grund för positivt och negativt beteende redan nu. Ska bli kul att "jämföra" med de som tycker att denna teori är bajs rent ut sagt. Sen så är ju alla olika, vissa barn lär sig "rätt och fel" fort och för andra kan det ta lite tid och det får man ju ha i åtanke senare.


 

Denna sommar har gått så sjukt fort men fin som attan har den varit. Nästan för fin. Om två veckor börjar skolan igen. Sista året och jag känner att jag kommer behöva ta fram sparenergin. Med en unge som far som en missil i lägenheten samtidigt som nivån på oss sistaårselever på Sociologiprogrammet höjs så kommer det bli kämpig. DESSUTOM så har fadern i detta hushåll också börjat plugga så vi är alltså två studenter med studier som är i full gång med en åtta månaders som kommer bli en ettåring som nästan hinner bli en 1,5 åring. Förstår ni min stress? och jag har ett examensarbete att skriva som är avgörande för hela min utbildning. ETT arbete som sammanfattar allt jag har lärt mig på tre ÅR. *andas andas andas*. Inte nog med detta så gör det även ont i hjärtat att flytta ifrån fina Luleå och vänner som har blivit en dela av mitt liv. Speciellt en vän som är som en puzzelbit. Det, det om nånting kommer vara det absolut svåraste. Examensarbetet är som en fis i rymden jämfört med den hjärtesorgen. Fy.