Känner att uppdateringen inte har varit på topp för lilla jag glömde sladdfan så jag har inte kunnat ladda över nå bilder till datorn(och nej, det går inte att bara slänga in minneskortet direkt i datorn) så har känt att det inte har varit allt för värt att lägga upp bilder på mig själv och skriva, " Hej här sitter jag och myser på ett iskallt hotell" alla dagar. Men nu har vi faktiskt fått igång värmen här på rummet senaste veckan så nu kände jag att det var värt. hehe.
Skämt och sido. Nej nu till allvaret. Efter 18 dagar i detta land får jag faktiskt påstå att man är någon form av expert på vad som försigår här. och det är sjukt. sjuka saker händer varje dag och det är hemskt att sitta här och veta hur många som kan göra enorma skillnader för dessa utsatta människor men alla bara kollar på. Det är det som gör som mest ont. Och samtidigt som det ska bli så sinnessjukt skönt att komma hem till alla nära och kära om 2 dagar så sörjer jag för att lämna allt detta bakom mig. Jag har varit med om hemskt situationer som oskylda människor får genomlida varje dag och sedan sätta mig på ett plan tillbaka till trygga Sverige och veta att allt fortsätter. Jag har här med tillåtelse att säga, ni kommer aldrig någonsin, trots att ni tror de, förstå vad som händer här först ni har sett det med egna ögon. punkt slut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar